Mamma hämtade mig vid halv 12 hos Dawid, så åkte vi till centralen. Köpte mat och tidningar och så gick vi till min plattform. Så när tåget kommer och alla ska hoppa på, SÅ byter dom helt plötsligt namn på tåget. Så det står Köpenhamn/Malmö istället för Göteborg/Skövde. Så alla fick panik och ingen fattade vart vårat tåg tagit vägen. Så kommer en som jobbar på SJ ut och skriker att dom ändrat spår, så alla fick springa hur långt som helst, ner för trappor, upp för trappor. Haha blev helt svettig, stackars mamma som fick springa med min jätte tunga väska. På ett sätt så är det bra att tåget då blev lite försenat, för då behöver jag inte vänta lika länge i herrljunga där jag ska byta tåg. Så nu är jag alltså på tåget, tack o lov att jag tog med mig min ipod och data. Annars hade jag dött. Det är ungar som skriker hela jävla tiden, dom slåss och sjunger julsånger på högsta möjliga volym. Varför kan inte alla barn vara som Nicole? Då hade livet varit lättare, iaf när man ska åka tåg. När jag kommer fram till papi, som jag för övrigt har saknat så otroligt mycket, även fast vi träffades för typ 3 veckor sen, så har jag saknat honom så det gjort ont. Skulle aldrig klara mig utan mina föräldrar, mami och papi är allt. Men nu kom jag in på helt fel ämne, när jag kommer fram så ska vi ha julafton igen, tillsammans med Helén (papis girlfriend), Apollo, min storasyster Linda och hennes pojkvän David. Så det lär bli mysigt, julafton två dagar i rad är aldrig fel!
Aja nu ska jag ringa och terra Amanda. Hörs ikväll! Pussssss

Hahaha Apollo och paaaaaapi :D